Forskning

Vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion bedrivs forskning inom ämnena litteraturvetenskap, idé- och lärdomshistoria samt religionsvetenskap och teologi.

Forskningen i litteraturvetenskap handlar främst om de skönlitterära texternas karaktär, funktion och historia. Den är till stor del riktad mot modern svensk litteratur och läsning, men vid institutionen finns också ett starkt intresse för litteraturen från äldre perioder som 1600-, 1700- och 1800-talen. Medan spännvidden i ämnen och infallsvinklar är stor, framträder två speciella forskningsinriktningar:

• Genusperspektiv och kulturstudier, särskilt under temat ”Genus, Arkiv, Liv”.
•  Läsningens och textens transformationer, som samlar historiska och samtida frågor kring läsforskning, litteraturkritik, textkritik, textanalys, textsociologi och intermedialitet.
   

Forskningen i idé- och lärdomshistoria i Göteborg spänner över vida fält av den intellektuella kulturens historia. Forskarna sysslar med idéhistoriska aspekter av mycket olika ämnen, från prostitution och kärnavfall till identitet och museer och populärvetenskap. I jämförelse med andra universitet i landet ägnar sig göteborgarna i högre grad åt filosofiska klassiker utanför den svenska vetenskaps- och idéhistorien. I anslutning härtill finns också ett intresse för texttolkningens problem. Genus är en urskiljbar inriktning i forskningen, liksom postkolonialism. En metodisk tendens som gör sig gällande är begreppshistoria (conceptual history). Också svenska ämnen behandlas, men svensk idéhistoria odlas mer på andra håll än här. Kronologiskt lutar forskningen framåt mot nutiden; dock utförs enstaka undersökningar av tidig-moderna ämnen, och studiet av de moderna filosofiska klassikerna vidmakthåller indirekt intresset för den äldre filosofihistorien.

Det akademiska studiet inom religionsvetenskap och teologi syftar till att förstå och kritiskt reflektera över religionens funktion och plats i människans historia och nutid. Vid Göteborgs universitet bedrivs forskning inom religionsvetenskapens samtliga delområden, det vill säga inom religionshistoria, tros- och livsåskådningsvetenskap, religionsbeteendevetenskap, kristendomens historia och bibelvetenskap. Forskningen vid institutionen omfattar kritiska, självkritiska och konstruktiva studier av religionens funktion, föränderlighet och uttolkning i historia och nutid. Religionsvetenskap och teologi ger en inblick i historiska processer, religionsmöten, religionskonflikter och texttolkning – kompetenser som blir av allt större relevans för det mångreligiösa och mångkulturella samhället liksom för olika religiösa samfund.