Till startsida
A-Ö

Pågående forskningsprojekt i Idé- och lärdomshistoria

Här finner du beskrivningar av pågående forskningsprojekt i idé- och lärdomshistoria. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den forskare som ansvarar för eller arbetar inom projektet.

Slaget om europeisk identitet

Den ekonomiska integrationen i EU har huvudsakligen varit ekonomisk och rättslig samt till någon del politisk. Under de senaste tjugo åren har EU också strävat efter att skapa en gemensam identitet med inslag av symboler, inrättande av ett europeiskt medborgarskap och försök att definiera en europeisk kultur och identitet. Samtidigt ökar de kulturella identiteternas betydelse i Europa. Den paradoxala situationen är att de ekonomiska och rättsliga gränserna minskar men vi får mer kulturella gränser. Projektet utgår från olika frågor kring relationen mellan europeisk identitet och kulturella gränser. Vilket Europa befordrar tolerans? Vilka gränser sätter idén om en europeisk identitet för kulturell diversifiering? Vilka förutsättningar har den samtida användningen av begreppet europeisk identitet? Forskningen bedrivs idéhistoriskt med inslag av begreppshistorisk metod. Den rör sig från sent 1700-tal fram till idag. Den behandlar teman ur europaidéns historia, bl.a. Europa som reaktion mot universalism, Europa som förfall och slaget om europeisk identitet.

  • Projektledare: Mats Andrén
  • Projekttid: 2008-
  • Finansiering: inom tjänst
  • Nyckelord: Europa, identitet, kultur, gränser, historiefilosofi

Currents Trends and Coming Challenges in the Management of High Level Radioactive Waste. A Comparison of France, Germany, India, Japan, Russia, Sweden, UK, and the U.S.

The management of spent nuclear fuel, along with the various risks it entails, demands a great deal from society if the values of social sustainability, responsibility and legitimacy are to be satisfactorily upheld. The aim of this research venture is to describe and explain the emergence and evolution of national and international regimes for radioactive waste management, as well as to understand the challenges these regimes will face in the future. In order to reach these two aims, our efforts will firstly be directed to building a basis of knowledge on various factors of nuclear waste management: technologies, objectives, organisations and institutions. Secondly, we will consider the nature and implications of the interaction between national conditions and international contexts. Comprehensive nuclear waste management research must, in our view, be both interdisciplinary and country comparative.

  • Projektledare: Mats Andrén och statsvetaren Urban Strandberg.
  • Projekttid: 2008-2012
  • Finansiering: FORMAS
  • Nyckelord: legitimitet, etik, kärnavfall, teknologi, samhällsplanering, framtid

Vetenskapshistorisk hattparad: Forskarutbildningens formering som institution och politikområde, 1870–1969

Inom projektet studerar jag institutionella villkor för forskning och högre utbildning, närmare bestämt hur den i policysammanhang centrala »forskarutbildningen» konstituerats. Utifrån ett idéhistoriskt perspektiv undersöks de processer som ledde till att olika doktorsgrader infördes i Sverige; hur en mängd läroanstalter sökte status och resurser genom egen promotionsrätt. Denna avgränsade tematik utgör ett prisma, genom vilket större skeenden och frågor speglas. Tidsperioden löper från 1870, då en filosofie doktorsgrad infördes, till 1969, då alla doktorsgrader ersattes av en doktorsexamen. Doktorsinstitutionen fick återverkningar på aktiviteterna vid de läroanstalter som fick tillgång till den, samtidigt som det nya innehållet kom att få återverkningar på institutionen. Forskningsmotivets förvandlingar innebar bl.a. att man 1940 började tala i termer av »forskarutbildning». Till slut blev forskarutbildningen – i bestämd form singularis – benämningen på en samling inbördes disparata verksamheter som blev föremål för generella politiska regleringar.

  • Projektledare: Henrik Björck
  • Projekttid: pågående
  • Finansiering: tidigare Riksbankens jubileumsfond, nu forskning inom tjänsten

Det socialt belönande och det problematiska våldet
– En genusvetenskaplig studie av mäns upplevelser, rädslor och föreställningar om våld mellan män

År 2002 polisanmäldes drygt 16 000 fall där män misshandlats av en obekant utomhus. Trots detta är våld mot män ett nästan outforskat område. Med inspiration av mansforskning, feministisk urbanforskning och tidigare våldsforskning, undersöks, dels den kulturella konstruktionen av rädslor, hot och föreställningar om våld, dels mäns och pojkars egna erfarenheter av detta.

Det empiriska materialet består av djupintervjuer med våldsutsatta män, samt med yrkesutövare som hanterar våld (exempelvis ordningsvakter) eller möter dess effekter (som psykoterapeuter). Dessutom analyseras mediala framställningar av våld och genomförs etnografiska observationer.

Teoretisk inspiration hämtas bl a från R.W Connells teori om normerande manlighet, Victor Seidlers inriktning på mäns känslomässiga upplevelser, samt Knut Kolnars våldsmodell, där förhållandet mellan ett samhälleligt sanktionerat och ett socialt marginaliserande våld, lyfts fram. Forskningsresultaten knyts även till modern traumateori (Robert Scaer).

  • Projektledare: Claes Ekenstam. Projektet genomförs tillsammans med fil.dr. Marie Nordberg, Karlstads universitet.
  • Projekttid: 2007-2009
  • Finansiering: FAS
  • Nyckelord: mansforskning, vålsforskning, normerande manlighet, känslomässiga upplevelser, traumateori

Förlåtelse, framtid och förflutenhet: historia som kollektiv självrannsakan hos Arendt, Jankélévitch och Améry

Projektets övergripande mål är att diskutera frågor om minne och förlåtelse i Västeuropa sedan efterkrigstiden, i relation till föreställningar om skuld och ansvar. Studien fokuserar på tre författarskap som på olika sätt behandlar frågor om förlåtelsens möjlighet och omöjlighet, i anslutning till andra världskriget och förintelsen: Hannah Arendts (1912-1975), Vladimir Jankélévitchs (1903-1985) och Jean Amérys (1912-1978). Fokus ligger på hur de förstår relationen mellan dåtid, nutid och framtid och laddar denna relation med etiskt innehåll, samt vilken roll de tillskriver historien i ljuset av denna relation. Genom att pröva de båda begreppen historiemedvetande och historiebruk mot de tre författarnas texter, låter jag min idéhistoriska analys även utgöra en ingång till en nutidsdiskussion om hur historia används som en gemensam plats för att uttrycka och bearbeta det egna samhällets misslyckanden.

  • Projektledare: Victoria Fareld
  • Projekttid: 2009-2011
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: förlåtelse, skuld, minne, Hannah Arendt, Vladimir Jankélévitch, Jean Améry, historiemedvetande, historiebruk

Vem är du? Aspekter av identifieringens idéhistoria

Genom arbetet med olika texter – så som äldre arkivmaterial och samtida propositioner, fiktiva framställningar och filosofiska texter – är syftet att fokusera både historiska och teoretiska förändringar och de problematiska frågor som så att säga hemsöker identifieringens historia.
Projektet kretsar kring tre teman. Under rubriken Vem och/eller vad
behandlas filosofiska, kunskapsteoretiska och politiska frågor om
identitet som likhet och skillnad i relation till identifiering: inom
identifieringssystem är man inte bara ’sig själv’ utan representerar även en kategori. Identifieringens janusansikte rör identifieringens tveeggade historia: ett kraftfullt vapen i händerna på repressiva makter – som då individuell identitet bokstavligt talat har bränts in i kropparna på dem som har setts som oönskade – men också nära knuten till erkännandet av rättigheter, vilket blir tydligt då någon berövas bevis på nationell identitet. Inom temat identifieringens corpus behandlas kroppars funktion som vittne inom identifieringssystem och således kroppars relation till teknik, makt och lag.

  • Projektledare: Maria Johansen
  • Projekttid: 2006-
  • Finansiering: Forskningen utförs inom det post-doktorala Pro Futuris-programmet, finansierat av Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS), Riksbankens Jubileumsfond, STINT och Göteborgs Universitet.
  • Nyckelord: identifiering, Hannah Arendt, makt, mänskliga rättigheter, övervakning, kropp, teknologi, politik

Originalitet och informationsteknik

Projektet tar sin utgångspunkt i begreppet originalitet och dess förbindelse med pedagogikens teori och praktik. De normer som idag reglerar våra utbildningssystem kräver originalitet av elever, studenter och forskare. Fenomen som individuell självständighet, nyskapande förmåga och eget tillägnande av kunskapsstoffet har en odelat positiv innebörd. Samtidigt utmanas detta ideal om originalitet, inte minst genom användning av digital teknik. Det så kallade Internetfusket hos studenter vid högskolor och universitet är ett exempel. Projektet tar sin utgångspunkt i det faktum att den moderna föreställningen om originalitet i pedagogiska sammanhang uppkom under årtiondena kring sekelskiftet 1800. Just vid denna tid blev nämligen en annan informationsteknik – skriften – dominerande i stora delar av Europa. Projektets övergripande frågeställning gäller därför förhållandet mellan originalitet och skriftlighet hos några inflytelserika pedagogiska tänkare, verksamma kring 1800. Genom en närmare analys av dessa tänkares centrala texter blir det förhoppningsvis möjligt att bidra med fördjupade kunskaper till vår samtids diskussion om förhållandet mellan originalitet och informationsteknik.

Karolinska institutet 200 år: Synen på vetenskap och klinisk erfarenhet

Forskningsuppgiften ingår som en del i uppdraget att skriva en historik över Karolinska institutet till jubileumsåret 2010. Ansvaret för projektet är delat mellan Uppsala, Göteborg och Linköping. Avsikten med delprojektet är inte att skildra den vetenskapliga utvecklingen inom medicinen, utan att se hur olika kriterier på vetenskaplig kompetens vägts mot varandra och hur den klinisk-praktiska verksamheten vägts in vid bedömning av lärarlämplighet. Fokus ligger på införandet av nya metodologier och teoretiska antaganden i samband med genombrottet för laboratoriebaserad medicinsk forskning 1880–1950.

  • Projektledare: Karin Johannisson, Uppsala; Ingemar Nilsson, Göteborg; Roger Qvarsell, Linköping
  • Projekttid: 2008–2009
  • Finansiering: Karolinska institutet
  • Nyckelord: vetenskapshistoria, medicinhistoria, sjuk- och hälsovård, universitetshistoria

Montessorirörelsen: Pedagogik och propaganda i mellankrigstidens Europa

Projektet skildrar mellankrigstidens Montessorirörelse och –debatt med fokus på utvecklingen i den italienska, svenska och engelska kontexten. Rörelsens ideologiska ambivalens i denna tid av politisk turbulens lyfts fram. I rörelsens kulturkritik uppmärksammades generationsklyftan, ”kriget” mellan barn och vuxna. Man menade sig tillhandahålla en uppfostringsmiljö och pedagogisk teknik som tillät barn att själva utveckla sina förmågor utan de vuxnas intervention. Därvid distanserade man sig från den mer konventionella Fröbelpedagogiken, i Italien representerad av systrarna Agazzi, i Sverige av systrarna Moberg. Självuppfostran var Montessorirörelsens motto, men även normalisering. De emancipatoriska tankegångarna var nära sammantvinnade med disciplinära tendenser. Denna barnets självdisciplinering till skötsamhet kan ses som en variant av den ”osynliga” formningsstrategi som Basil Bernstein beskrivit, indirekt men likväl effektiv. Rörelsens tjuskraft kan även ha hängt samman med det utopiska budskapet om den nya människan. Montessoribarnen presenterade ju i rörelsens skrifter som ”de nya barnen”, något som väckte genklang i såväl höger- som vänsterradikala kretsar.

  • Projektledare: Christine Quarfood
  • Projekttid: 2005 – pågående
  • Finansiering: Jubileumsfonden 2005-2006
  • Nyckelord: Montessori, Fröbel, Key, Agazzi, Gentile, Lombardo-Radice, Moberg, Myrdal, Köhler, Montessorimetiden, Casa dei bambini, Opera Nazionale Montessori, sinnestränande pedagogik, självuppfostran, fredsuppfostran, normalisering, den nya människan, de nya barnen, generationsklyftan, pedagogik och ideologi

En dynasti blir till. Medier, makt och myter kring Karl XIV Johan

Projektets syfte är att studera etableringen av familjen Bernadotte som kunglig dynasti i Sverige genom en tvärvetenskaplig undersökning av det komplexa mediala landskap och de myter som konstruerades kring den nya dynastin och dess ambition att vinna politisk legitimitet och svenskarnas hjärtan. Valet av Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare skedde i en politisk och kulturell brytningstid: samtidigt som Europas gamla maktstrukturer hade rivits upp genom franska revolutionen och Napoleonkrigen och det kungliga enväldet i Sverige 1809 ersatts av konstitutionell monarki förändrades villkoren för politisk kommunikation radikalt genom romantikens konstideologi och framväxten av en offentlig press. Detta innebar att den nya kungaätten inte kunde imitera föregångarna, utan måste hitta nya former och argumentationslinjer. Teoretisk och metodisk grund har projektet i en internationellt livaktig forskning kring politisk kultur och maktlegitimering. Genom att tillämpa dess perspektiv kommer hittills obeaktade frågor om politisk kommunikation i 1800-talets Sverige belysas. Forskningsgruppen består av, förutom idéhistorikern Cecilia Rosengren (Göteborgs universitet), av tre historiker (Mikael Alm och Torkel Jansson, Uppsala universitet samt Per Sandin, Livrustkammaren), en konstvetare (Britt-Inger Johansson, Uppsala universitet), en litteraturvetare (Nils Ekedahl, Södertörns högskola) och en musikvetare (Karin Hallgren, Växjö universitet). Rosengrens del i projektet består i en undersökning av Karl XIV Johans publicistiska strategier.
Forskningsgruppen har nyligen publicerat Scripts of Kingship. Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolutions (Opuscula Historica, Uppsala 2008). Under hösten 2009 kommer projektets forskningsresultat att publiceras på Prisma (Norstedts förlag) i en gemensam volym.

  • Projektledare: docent Nils Ekedahl, Södertörns högskola
  • Övriga projektdeltagare: Cecilia Rosengren (Göteborgs universitet), Mikael Alm och Torkel Jansson (Uppsala universitet), Per Sandin (Livrustkammaren), Britt-Inger Johansson (Uppsala universitet), samt  Karin Hallgren (Växjö universitet).
  • Projekttid: pågående
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: Karl XIV Johan, Bernadotte, dynasti, makt, medier, myt 
  • Projektets webbsida på Riksbankens Jubileumsfond

Historiska lärdomar som bruk och missbruk. Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska lärdomarnas etik

Historia används ständigt för att motivera lärdomar i historieundervisning och i offentligheten. För att vidga och fördjupa förståelsen av lärdomar analyseras vad som karaktäriserar olika typer om historiska lärdomar vad gäller kunskapsbegrepp, användningsområde och risker för missbruk.

Utifrån denna ram undersöks hur lärdomar av 1900-talets historia formuleras och underbyggs i ett antal verk som utkom kring sekelskiftet 2000. Vilka och vilken typ av historiska lärdomar av 1900-talets historia uttrycks i böckerna? Finns det former av lärdomar som inte ryms bland de lärdomsformer som identifierats?

Två centrala invändningar mot idén om historiska lärdomar är dels att de innebär en instrumentalisering och förvanskning av det förflutna, dels att det är godtyckligt vilka lärdomar som dras. Hur kan denna kritik bemötas? Hur står sig de former av lärdomar som undersökts mot denna kritik? Hur skulle de kunna utvecklas för att bemöta kritiken? Problemen med förvanskning och godtycklighet aktualiserar frågan om historikerns etiska ansvar för lärdomarnas utformning. Vilka etiskt ansvar har historikern gentemot berörda parter i det förflutna, nutid och framtid? Hur kan godtyckligheten hanteras?

Projektet avser att bidra till en större medvetenhet om hur historiska lärdomar kan underbyggas och kritiseras och främja ett konstruktivt och ansvarsfullt bruk av historiska lärdomar. Dessa frågor är relevanta inte bara för historielärare och historiker utan också för andra sorters historiebrukare i samhället.

Historia som domstol

Frågan om historia bör fungera som en domstol har åter aktualiserats av de offentliga uppgörelserna med det förflutna i många länder. Enskilda aktörer, ideologier och hela länder har placerats på de anklagades bänk. Många historiker har reagerat mot detta domstolsliknande historiebruk. Utgångspunkten för detta projekt är dock att värderingen av det förflutna är en väsentlig del av historisk kunskap, men att den måste behandlas på ett ansvarsfullt sätt.

Domstolen som analogi utgör en inspirationskälla för att utveckla ett värderande men ansvarsfullt historiebruk som ger förutsättningar för en fruktbar bearbetning av historiska tolkningskonflikter och främjar välmotiverade och mer opartiska, rättvisa bedömningar. I projektet skisseras en domstolsmodell för att analysera historiska tolkningskonflikter. Utifrån modellen analyseras hur det omtvistade och samtidshistoriskt betydelsefulla fenomenet "1968" har bedömts i svensk debatt från 1960-tal till 2000-tal. Hur har berättelserna om och bedömningarna av "1968" sett ut?

Mot bakgrund av denna undersökning analyseras hur historiska bedömningar underbyggs, hur historiska bedömningar kan fungera som politiska argument i nutiden och hur sådana argument kan underbyggas. Vad innebär "rättvisa" som ideal för historiska bedömningar och på vilka grunder kan bedömningar kritiseras för att vara orättvisa? I anslutning till domstolsanalogin och mot bakgrund av de tidigare analyserna diskuteras även vilken roll historiker bör spela för att främja rättvisa historiska bedömningar i samhället.

  • Projektledare: Martin Wiklund
  • Projekttid: 2007– 2009
  • Finansiering: Göteborgs universitet (postdoktortjänst)
  • Nyckelord: historiebruk, historieteori, domstol, historisk värdering, rättvisa, retorisk argumentation, historisk argumentation, "1968", berättelser
Till sidans topp
Dela

© Göteborgs universitet, Box 100 , 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta