Till startsida
A-Ö

Pågående forskningsprojekt i litteraturvetenskap

Här finner du beskrivningar av pågående forskningsprojekt i litteraturvetenskap. Beskrivningarna är listade i bokstavsordning efter efternamnet på den av institutionens forskare som ansvarar för eller arbetar inom projektet.

Den lästa arbetarlitteraturen: receptionsperspektiv på den svenska proletärberättelsens framväxt

Den svenska berättande arbetarlitteraturen växte fram under de första decennierna av 1900-talet och upplevde en guldålder under 1930-talet, då flera av de nu mest kända arbetarförfattarna fick sina stora genombrott. I denna undersökning fokuseras ’etableringsskedet’ ca 1910–30, men inte med inriktning på författaren och skrivandet, utan istället på läsaren och läsandet, så som det framträder både i litterära verk av diktare som t.ex. Dan Andersson, Maria Sandel, Karl Östman, Martin Koch, Maj Hirdman och Gustav Hedenvind-Eriksson, och i faktiska läsningar av dem, representerade i samtida dagskritik, men även i intervjuer, brev, anteckningsböcker o.s.v.

Genom att se de litterära uttrycken främst som yttrandeakter och tilltal, och som sådana inriktade på att både möta och frammana en specifik läsarroll, bildas förutsättningar att på ett helt nytt sätt förstå arbetarlitteraturens komplexa förhållande till läsverkligheten (varvid särskilt intresse fästs vid ”realismens” och verklighetsgestaltningens i sammanhanget centrala funktion).

Vilken läsarroll skrivs fram i de litterära verken? Hur förhåller sig samtida läsare till denna roll? Hur kan de olika diskrepanserna mellan framskriven och faktisk läsarroll förklaras? I formulerandet av sådana frågor möts textanalys och läsempiri på ett för litteraturhistorieskrivningens vidkommande helt nytt vis. Och i arbetet med att besvara dem kommer att kastas nytt ljus över ett av Sveriges mest originella bidrag till världslitteraturen.

  • Projektdeltagare: Beata Agrell och Christer Ekholm (Stockholms universitet)
  • Finansiering: Inom tjänsten (bidrag från RJ sökta)
  • Projekttid: 2010-2013
  • Nyckelord: Andersson, Dan; Blomberg, Harry; genreteori; Hedenvind Eriksson, Gustaf; Hirdman, Maj; Iser, Wolfgang; Jauss, H.R.; Jändel, Ragnar; Koch, Martin; litteratursociologi; narratologi; Oljelund, Ivan; realism; receptionsforskning; Sandel, Maria; svensk arbe-tarlitteratur 1900–1930; Värnlund, Rudolf; Östman, Karl

"Hvad gör väl namnet?" Anonymitet och genus i svensk litteraturkritik 1820–50

Hur gick det till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet? I Studien ”’Hvad gör väl namnet?’ Anonymitet och genus i svensk litteraturkritik 1820–50” utforskas ett lika bekant som främmande litterärt medielandskap. I det tidigare ofta misskända 1840-talet avkodas en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen gärna utmynnade i kreativa växelbruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Snart aspirerade inflytelserika författare och kritiker på samma typ av kändisstatus som kungligheter, skådespelare och sångare.

Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuteras tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen uppmärksammas som väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Studien diskuterar vad övergången till ett litterärt medielandskap av den här typen, till stora delar igenkännligt för oss än idag, fick för konsekvenser. Vilka vann och vilka förlorade på att diskussionen kring litteratur i allt högre grad kom att handla om ett offentligt varumärkesbyggande? Vilka aspekter i en tidigare praxis av anonym publicering har blivit så främmande för oss att vi kanske inte längre inser deras betydelse?

  • Projektledare: Åsa Arping
  • Projekttid: 2005–2008. Monografi är planerad för utgivning hösten 2010.
  • Nyckelord: kvinnor, litteraturkritik, svensk press, 1820–1850, Wendela Hebbe

Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940

I projektet ”Läsarnas Lagerlöf” ska ett unikt material utforskas, nämligen de cirka 40 000 breven till Selma Lagerlöf. Samlingen är inte bara säregen på grund av sin storlek. Eftersom alla var läs- och skrivkunniga i Sverige på Lagerlöfs tid är den också ovanligt heterogen. Merparten av breven härrör från allmänheten. Avsändarna är av olika ålder och kön, tillhör olika sociala skikt och kommer både från stad och landsbygd. Detta stora empiriska material ska användas för att kartlägga och analysera läsarter. Forskningen har samlat en hel del vetande om offentlighetens mottagande av Lagerlöf men betydligt mindre om folkets. Vad gav Lagerlöf ett sådant genomslag? Hur lästes böckerna och vad reagerade läsarna på? Varför tillskrevs författaren? Utöver sådana frågor, som rör författarrollen och författarskapet, ska frågor med större räckvidd utredas: Vilka var läsningens drivkrafter? Vem läste och i vilket sammanhang? Hur användes litteraturen? I hög grad belyser breven också frågan om hur Lagerlöfs publik svarar på den bild av henne som förmedlas i media: i bilder och intervjuer i pressen, reportage från offentliga framträdanden, framträdanden i radio etc. Hur ser relationen mellan författaren Selma Lagerlöf och celebriteten Selma Lagerlöf ut? Vilken bild av Selma Lagerlöf var det som nådde ut till allmänheten under hennes livstid?

  • Två forskare deltar:  Jenny Bergenmar, Litteraturvetenskap, Göteborgs universitet samt Maria Karlsson, projektledare, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet
  • Projekttid: 2008-2011
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: Receptionsstudier, reader-response, läsarbrev, författarroll, Selma Lagerlöf, läshistoria, genus, celebrity studies
  • Projektbeskrivning Riksbankens Jubileumsfond

Selma Lagerlöf-arkivet

Inom projektet Selma Lagerlöf-arkivet kommer Selma Lagerlöfs författarskap att digitaliseras och ges ut i textkritiska utgåvor för webben. Kungl. biblioteket är huvudman för projektet, som i förlängningen går ut på att skapa en helt ny sorts digital plattform för tillgängliggörande av författarskap. Samtidigt som det görs en vetenskaplig utgåva av författarens verk skapas en struktur för att ordna och lägga ut stora delar arkivmaterial, som brev, manuskript, korrektur, fotografier, recensioner och liknande. Selma Lagerlöf-arkivet kommer därmed att ha en större bredd än vad textkritiska utgåvor traditionellt har haft.

Utgivningen av Selma Lagerlöfs samlade verk har förberetts under flera år. KB, Svenska Vitterhetssamfundet, Litteraturbanken och Selma Lagerlöf-forskare har i ett samarbete kartlagt det stora arkivmaterialet. Förra året gjordes också en provutgåva av Selma Lagerlöfs roman Körkarlen (1912). En databas för registrering av arkivmaterial har också skapats. Också den ska ingå i den nya plattformen. Hittills har projektet fått medel från Riksbankens Jubileumsfond, Kungl. Vitterhetsakademien, Barbro Osher pro Suecia Foundation och Louise Vinge.

  • Projektledare: Petra Söderlund, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet samt Svenska Vitterhetssamfundet
  • Övriga projektdeltagare: Jenny Bergenmar, Göteborgs universitet (e-redaktör); Maria Karlsson, Uppsala universitet (forskningsledande redaktör); Anna Nordlund,  Uppsala universitet (pedagogisk redaktör), Ann-Charlotte Knochenahuer, Kungl. bibliotekets Selma Lagerlöf-samling; Catharina Melldahl, Kungl. biblioteket (projektsekreterare); Cai Alfredson, Litteraturbanken, Dick Claésson, Litteraturbanken; Leif-Jöran Olsson, Språkbanken; Ilaria Tedde, Svenska Vitterhetssamfundet.

Från fabler till manga

En bok om barn- och ungdomslitteratur med litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv som är antagen på förlag och utkommer 2010.

  • Projektledare: Ann Boglind och Anna Nordenstam
  • Finansiering: inom tjänsten
  • Nyckelord: barn- och ungdomslitteratur, litteraturhistoria, didaktik, genus
  • Projekttid: redovisas 2010

Det icke tänkbara och det ständigt fruktade. Begär mellan kvinnor som motiv i svensk skönlitteratur 1900-1930

Vid undersökningsperiodens början var samkönad kärlek en demoniserad och kriminaliserad företeelse, som det knappast gick att skriva om i skönlitteraturen på ett öppet och samtidigt bejakande sätt. Man måste upprätta någon form av skyddsavstånd till det farliga ämnet. Samtidigt var den samkönade kärleken föremål för stor uppmärksamhet av läkare, psykologer och forskare. Deras arbete ledde fram till att homosexualitet avkriminaliserades 1944, men det skapade också teorier och föreställningar som var problematiska, inte minst ur litterär synpunkt. Vid periodens slut skildrades motivet på ett nytt och mycket öppnare sätt i skönlitteraturen. Hur såg förändringsprocessen ut?

Projektet söker efter nya estetiska dimensioner i litterära texter med hjälp av queerteori; det undersöker skildringar av samkönad kärlek och beskriver hur motivet förändrades över tid. Fynden i detta nya projekt kommer att sättas i relation till resultaten i min bok Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur, 2008. Projektet handlar om kontinuitet och förändring i synen på samkönat begär över en lång historisk tidsperiod och kommer i sin förlängning förhoppningsvis att kunna bidra till den historiska förståelsen och den teoretiska diskussionen av inte bara den samkönade kärleken utan också den olikkönade.

Det icke tänkbara och det ständigt fruktade tar upp texter av Maria Sandel, pseudonymen Elsa Gille, Anna Maria Roos, Selma Lagerlöf, Klara Johanson och Lydia Wahlström.

  • Projketledare: Eva Borgström
  • Projekttid: 2010-2012
  • Finansiering: Riksbankens jubileumsfond, 
  • Nyckelord: 1900-1930, motivstudie, queer, samkönat begär, lesbisk, homosexualitet, Selma Lagerlöf, Maria Sandel, Anna Maria Roos, Klara Johanson och Lydia Wahlström
  • Projektbeskrivning Riksbankens Jubileumsfond

Den moderna homofobin

”Den moderna homofobin” undersöker heteronormativitetens uttrycksformer idag. Hur ser den moderna homofobin ut? Hur fungerar den i vardagen? Vad har den för innebörder? För homosexuella? För heterosexuella? I det praktiska vardagslivet? För vår förståelse av kön och sexualitet? För vår förståelse av oss själva och varandra? I familjelivet, politiken, media, arbetslivet, akademin, det religiösa livet, i konstnärliga och vetenskapliga beskrivningar av världen? I jämställdhetsarbetet och genusforskningen?

Antologins texter bygger vidare på den akademiska forskning som finns på området, men också på den kunskap som ackumulerats inom hbt-rörelsen, exempelvis det material som togs fram i projektet ”Fritt fram”. Lika viktiga är de kunskaper och diskussioner som kan avläsas i bildkonst, skönlitteratur, musik, film, teater osv. Boken kommer att vända sig till en bred läsekrets både inom och utom akademin. Stor vikt kommer att läggas vid texternas utformning. Formidealet är essän, kåseriet, kortprosan, reportaget, aforismen och kortnovellen snarare än seminarieuppsatsen. Den moderna homofobin är ett tvärvetenskapligt antologiprojekt som redovisas i bokform.

  • Projektledare: Eva Borgström
  • Projekttid: 2010-2011
  • Finansiering: Projektet genomförs med hjälp av medel från Amundsens fond.
  • Nyckelord: Homofobi, heteronormativitet, diskriminering, homosexualitet, transvestism, transsexualism, hbt, queer, lesbisk, flata, bög.

Den kvinnliga läsaren och Søren Kierkegaard

Projektet utforskar hur svenska kvinnliga författare har förhållit sig till Søren Kierkegaards författarskap samt den tradition som utgår från dennes idéer. Syftet är fördjupa kunskaperna om kvinnliga författares texters förhållande till de filosofiska, litterära och religiösa diskurserna genom att undersöka på vilket sätt den kvinnliga författarskapen har förhållit sig till den manliga traditionen som utgår från Søren Kierkegaard. Genom valet av Kierkegaard som motpart i en studie som syftar till att undersöka dynamiken mellan kvinnliga författarskap och en manlig tradition, placeras forskningsinsatsen i en central strömfåra för den kulturella förhandlingen om modernitetens viktigaste frågeställningar: Individens roll i ett samhälle som successivt upplevt Guds död och de yttre auktoriteternas minskade betydelse; etiska frågeställningar om moral, rätt och ansvar vilka också inbegriper den kontinuerliga förhandlingen om könens respektive roller i en framväxande och övergående modernitet. Projektet består av två delar: dels en inventerande historieskrivande sektion som syftar till att kartlägga samtliga svenska kvinnliga författarskap som har intresserat sig för Kierkegaards författarskap; dels en teoretisk studie som med hjälp av djupare analyser av Victoria Benedictssons, Klara Johansons, Gun-Britt Sundstöms och Anna Rydstedts texter kommer att adressera frågor om intertextualitet och kön och den kvinnliga läsaren.

Projektledare: Camilla Brudin Borg
Projekttid: 2004-2010 (50 %)
Finansiering: Vetenskapsrådet 2006-2008, Åke Wibergs stiftelse 2006–2008
Nyckelord: Søren Kierkegaard, kvinnlig läsare, receptionsteori, genus

Folkhemsbilder i förvandling mot ett grönt folkhem – naturens funktion i barn och ungdomslitteratur under 1900-talet

Projektet är inriktat på att studera naturgestaltningens ideologiska funktion i 1900-talets svenska barn- och ungdomslitteratur. Vår hypotes är att natur -och/eller miljöskildringar inte fyller en passiv eller illustrativ bakgrundsfunktion utan snarare är ett viktigt didaktiskt element i barnböckers generella estetik. Syftet är att frilägga den på ett djupare plan belägna berättelsen om det svenska folkhemmets inträde, uppgång och fall, genom att studera och jämföra olika slags gestaltningar av naturen: både de idylliserande skildringarna men också dess för givet tagna antitetiska miljö: den urbana stadsmiljön. Inom projektet kommer vi att frilägga innebörden i olika historiska konstruktioner av "naturen" och dessas ideologiska bakgrund och syften så som de använts i 1900-talets svenska barn- och ungdomslitteratur. Vi vill från denna utgångspunkt genomlysa hur denna litteraturform på så sätt har förmedlat värderingar om naturen och om det ekologiska samspelet mellan människa och natur, samt olika bilder av det goda eller ideal samhället (folkhemmet).

Projektledare: Camilla Brudin Borg
Övriga deltagare: Margaretha Ullström (Karlstad universitet)
Projekttid:  2011-2013 (3 årigt projekt)
Finansiering: VR-ansökan 2010
Nyckelord: Barn- och ungdomslitteratur, ekokritik, folkhem

Manga: transformationen som lekens motor

De japanska kulturprodukterna exempelvis manga, dvs. serier i pocketbokformat, har kommit att bli en betydande och viktig del av många svenska barns föreställningsvärld. Manga läses av såväl yngre barn som tonåringar men även av vuxna. Manga är dessutom ett statligt sanktionerat barnkulturmedium i så mening att de översatta japanska pocketböckerna köps in av de flesta bibliotek. Manga är därför ett viktigt inslag i svensk barn- och ungdomskultur men är ett förhållandevis outforskat område och väcker som kulturfenomen många frågor om hur manga kommunicerar, hur den japanska berättelsen fungerar och vilka föreställningar eller vilken ideologi de bär med sig. Vad händer med barn- och ungdomars föreställning om sig själv när de traditionella föreställningarna i en kultur befruktas och förses med nytt material? Har till exempel kinesiska drakar och demoner blivit ett naturligt inslag i de mindre lekande barnens lek? Hur ska vi förstå de kulturmöten som sker genom mangakulturen och som samtidigt är sammanvävda med kommersiella intressen? Vilka föreställningar om gruppen och individen inbegriper det undersökta urvalet? Fokus i detta projekt kommer att ligga på att undersöka föreställningar av gruppstrukturer i några Japanska manga och animeproduktioner samt på den japanska utvecklingsmytens transformation mellan Japan och Sverige.

Projektledare:Camilla Brudin Borg
Projekttid: 2010-
Finansiering: Sökt extern finansiering
Nyckelord: Manga, anime, kulturtransformation, myter, ideologier

Svensk bröllopsdiktning 1600-1800

I projektet studeras den svenska tryckta bröllopsdiktningen under sex perioder: från äldsta tid till och med 1660, under 1670-, 1690, 1720-, 1750- och 1790-talen. Tyngdpunkten i studiet är formhistorisk, med fokus på faktorer som muntlighet/skriftlighet, klassisk retorik och litterär och kulturell repertoar. Syftet är att utifrån dessa faktorer få en tydligare bild av vad som hände vid övergången från den äldre tidens repertoardiktning till förromantik och romantik. Men givetvis kartläggs också olika typer av kvantitativa och sociologiska faktorer som genrens tillväxt och återgång, metriken, vilka författarna var och de besjungnas sociala hemhörighet.

  • Projektledare: Stina Hansson
  • Projekttid: 2005-2010
  • Finansiering: Forskartjänst inrättad av Svenska Akademien
  • Nyckelord: bröllopsdiktning, muntlighet/skriftlighet, litterära repertoarer, repertoardiktning/verkdiktning

Modernisternas prosa - i skuggan av expressionismen. Studier i nordisk modernism 1910-1930

Åren 1910-1930 framstår i nordisk litteraturhistoria som en period då lyriken tog stormsteg, framförallt inspirerad av expressionismen och kubismen i europeisk lyrik och bildkonst. Projektet avser att nyansera denna bild genom att dra fram ett annat material: Gelsted, Bønnelycke och Kristensen i Danmark, Lagerkvist i Sverige och Olsson, Diktonius och Enckell i Finland - några av tidens mest profilerade författare - var inte bara kritiker som engagerade sig för den nya poesin. Samtliga arbetade även med romaner, noveller, prosalyrik, och detta material utgör ett viktigt korrektiv till vår förståelse av perioden.

Med utgångspunkt i dessa verk vill projektet åstadkomma en ny och utvidgad diskussion av expressionismens roll i Norden, med tonvikt på prosalitteraturen snarare än lyriken. Det rymmer en omvärdering av förhållandet mellan genus och modernism, och det ställer frågan om det nordiskas roll i modernisternas identitetsbildning.

  • Projektledare: Gunilla Hermansson
  • Projekttid: 2009-2011
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: Nordisk modernism, modernistisk prosa, expressionism

I betraktarens blick. Ekfras som estetiskt problem

Undersökningens syfte är tvåfaldigt: att med fokus på ekfrasbegreppet problematisera och precisera förståelsen av relationen mellan konstarterna, samt att ur detta specifika perspektiv belysa den svenska modernismens framväxt under 1900-talet. Många av den svenska modernismens mest betydande lyriker har ägnat sig år ekfrasdiktning, och i undersökningen analyseras ett antal modernistiska ekfraser som också åskådliggör de principiella estetiska problem som begreppet aktualiserar. Undersökningen tar sin utgångspunkt i en kritisk diskussion av ekfrasbegreppets historia och teori vartill fogas ekfrasbaserade tematiska längd- och tvärsnitt genom 1900-talets modernistiska historia. Ekfrasen uppfattas till dels som mimetisk genre, dvs. litterära texter som refererar till och beskriver faktiskt existerande bildkonstverk men framförallt som skapande i den bemärkelsen att språket gestaltar bilden. Ekfrasen iscensätter härigenom en hermeneutisk grundproblematik.

Att gömma och synliggöra. Melodramen som strategi i Alfhild Agrells och Anne- Charlotte Lefflers och äktenskapsdramatik

1880- talets äktenskapsdebatt öppnade för kvinnors inträde på teaterns arena. Två av de mest produktiva och spelade dramatikerna på de nordiska scenerna var Alfhild Agrell och Anne-Charlotte Leffler. I forskningsprojektet studerar jag hur de utnyttjar melodramens genredrag i relation till äktenskaps- och sedlighetstematiken i sina pjäser. Min hypotes är att de melodramatiska inslagen fyller två funktioner. Dels gestaltar de en känslomässig erfarenhet och bidrar därigenom till att problematisera det sena 1800-talets individualistiska frigörelseprojekt, dels gör de dramerna anpassade till teatrarnas repertoarer, publiksmaken och normerna för kvinnlighet. Anledningen till att jag lägger tonvikten på dramernas melodramatiska inslag är att melodramen genom större delen av 1800-talet hade stort inflytande på dramats och teaterns form men den har fått en undanskymd plats i teater- och historieskrivningen om det moderna genombrottets teater. Tidigare forskning har uppmärksammat de melodramatiska dragen i Agrells och Lefflers dramer men sett dem som utryck för bristande konstnärlighet. Studien utgår från poststrukturalistisk teori om historieskrivning och i analyserna aktualiseras genreteori om melodramen samt genusteori.

  • Projektledare: Birgitta Johansson
  • Finansiering: Projektet bedrivs delvis inom tjänsten och delvis med medel från Mary von Sydows Vetenskapsfond
  • Nyckelord: Melodrama, Det moderna genombrottet, Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler, Genus, teater, dramatik

Författarbiografiska fakta och fiktioner

Projektets syftet är att vidga förståelsen av det biografiska berättandets grundläggande och skiftande betydelse för människans meningsskapande i såväl liv som litteratur under modern tid. De olika delprojekten fokuserar fyra strategiskt valda tidpunkter under moderniteten: moderna genombrottet (Victoria Benedictsson), mellankrigstiden (Evert Taube), 60-70-talen (Sonja Åkesson) och sekelskiftet 2000 (Carina Rydberg, Stig Larsson m fl). Inom projektet arbetar tre doktorander Christian Lenemark, Lena Ulrika Rudeke och Karin Wiklund.

  • Projektledare: Lisbeth Larsson
  • Projekttid: 2004-2007
  • Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: poulärkultur, litteraturteori, litteraturhistoria, biografiforskning, genusperspektiv

Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet

Nordisk kvinnolitteraturhistoria I-V, som gavs ut 1993-98 är ett resultat av ett omfattande samarbete mellan den första generationens feministiska litteraturvetare från olika universitetsmiljöer i hela Norden. Ur internationell synpunkt är arbetet unikt. Inte i några andra länder lyckades man, trots den historiska inriktningen inom denna generations forskning, samla sig till något liknande. Sådana arbeten har påbörjats först under det senaste decenniet i övriga Europeiska länder och projektets syfte är att sprida och internationalisera verket genom att göra en svensk, dansk och engelsk utgåva allmänt tillgänglig på nätet.

Förutom en ökad tillgänglighet innebär det att olika typer av sökningar efter relevant och supplerande material på internet liksom uppdateringar blir möjliga. I praktiken kommer projektet att skapa en levande litteraturhistorisk portal med Nordisk kvinnolitteraturhistoria som flaggskepp, vilket kommer att få stor betydelse för litteraturvetenskaplig undervisning och forskning i Sverige men också internationellt. I det internationella samfundet finns ett mycket stort intresse för den nordiska välfärdsmodellen och nordiska kvinnors situation.

  • Projektledare: Lisbeth Larsson
  • Arbetet genomförs i samarbete mellan danska KVINFO, Litteraturbanken, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion i Göteborg och de Kvinnohistoriska samlingarna därstädes.
  • Finansiering: Riksbankens Jubileums fond och A.P. Møller og hustru Christiane Mc-Kinney Møllers fond.

Virginia Woolfs enigma

Författaren Virginia Woolf har blivit en samtida ikon. Attraktionskraften i hennes persona används i en rad olika sammanhang. Produktionen av biografier av henne vill aldrig sluta och hennes författarskap analyseras i en omfattning som varit få författare förunnat. Men varför är vi så fascinerade av Virginia Woolf idag? Hur har Wolf och hennes författarskap använts ur ett historiskt perspektiv? Och hur ser Woolfs egen kamp med det biografiska konceptets enigma ut? Virginia Woolf var dotter till Leslie Stephens, mannen bakom engelska Dictionary of National Biography. Som vuxen levde hon i en grupp som på olika sätt försökte skriva om berättelsen om människan. I Bloomsbury-gruppen fanns den nya biografins fader, Lytton Strachey, men också en ekonom som Keynes, konstteretiker som Roger Fry och många andra, som, vilket är projektets tes, alla arbetade med samma fråga som Virginia Woolf: Hur kan man berätta en människa?

Projektet består alltså av två delar, där den ena handlar om hur Virginia Woolf biograferats och använts inom littertaurvetenskaplig forskning och den andra om hennes eget sätt att utprova principerna för en biografisk berättelse.

  • Projektledare: Lisbeth Larsson
  • Projekttid: 2010-2012
  • Finansiering: Vetenskapsrådet

Svenskt Kvinnonbiografiskt lexikon

Syftet med projektet är att skapa ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Behovet av ett sådant har sedan länge varit stort. Inom biblioteks- och arkivväsende och även inom forskningen finns en stor efterfrågan på ett biografiskt uppslagsverk om svenska kvinnor, eftersom kvinnor är så sparsamt representerade i existerande biografiska handböcker. I ett alltmer jämställt samhälle som det svenska har behovet av utökad kunskap om kvinnor blivit allt större. För att ett genusperspektiv ska kunna integreras i forskningen inom olika discipliner krävs utökad kunskap om kvinnor och kvinnors bidrag till samhällsutvecklingen.

I förefintliga stora svenska biografiska lexikon omfattar kvinnorna endast 5-10 procent. Representationen av kvinnor ökade ytterst lite under 1900-talet. Inte heller under de senaste decennierna har någon nämnvärd förändring skett i detta avseende. Att utarbeta ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon är av brett nationellt intresse och en viktig del av den pågående demokratiseringsprocessen. Ett svenskt kvinnobiografiskt lexikon kommer att bli en viktig del av forskningens infrastruktur och ha en forskningsinitierande effekt. Det kommer också att fungera som bas i den pågående internationaliseringen av svensk genusforskning. Lexikonet, som kommer att finna i såväl svensk som engelsk version, skall ligga på webben som en levande och utvecklingsbar databas, tillgänglig via Kvinnohistoriska samlingarnas hemsida och genom sökningar på Google.

Projektledare: Lisbeth Larsson och Inger Eriksson

Religion, kultur och hälsa

Syftet med forskningsprogrammet ”Religion, kultur och hälsa” – ett delprojekt inom Göteborgs universitets profilområde ”Kultur och hälsa” – är anknyta till ”tredje folkhälsorevolutionens” betoning av livskvalitet genom att studera sambandet mellan kultur, hälsa och religion som livstolkning. I vår tid vinner religiösa fenomen och rörelser en allt större samhällelig synlighet. Samtidigt talar forskare om frånvaron av meningsgivande berättelser, riter och symboler och WHO definierar hälsa inte bara som frånvaro av sjukdom utan något som rör hela människans existens. När frågor om religion och hälsa åter berör varandra (liksom de gjort historiskt) blir det viktigt att undersöka vilken roll religion spelar för förståelsen av kultur och hälsa och tvärtom. En diskussion om kultur och hälsa som inte tar hänsyn till religionens såväl konstruktiva och som destruktiva potential riskerar att försumma utforskningen av viktiga dimensioner av människans verkliga situation i dag.

Forskningsprogrammet leds av en senior forskargrupp bestående av tre forskare från Göteborgs universitet, statsvetaren Marie Demker, litteraturvetaren Yvonne Leffler samt teologen Ola Sigurdson och kommer också att involvera ett antal juniora forskare. Dessutom har programmet ett vetenskapligt råd bestående av professorerna KG Hammar (Lund), Werner Jeanrond (Glasgow), Ingela Krantz (Skövde), Fredrik Svenaeus (Södertörn), Anders Bäckström (Uppsala) och Eva Haettner Aurelius (Lund).

Forskningsprogrammets unika profil består innehållsligt i dess betoning av religion som konkret fenomen, intimt förknippat med samtida föreställningar om kultur och hälsa, akademiskt i samverkan mellan litteraturvetenskap, statsvetenskap och teologi samt praktiskt i dess inriktning mot en konkret dialog med olika relevanta institutioner i samhället.

  • Projektledare: Ola Sigurdson (tros- och livsåskådningsvetenskap)
  • Projektmedarbetare: Yvonne Leffler (litteraturvetenskap) och Marie Demker (statsvetenskap)
  • Projekttid: 2008-
  • Finansiering: Stena Olssons stiftelse för forskning och kultur

Hälsa och värdegrund i vår tids romantik- och kriminalfiktion

Syftet med detta projekt är dels att undersöka den förmedlade bilden av hälsa och sjukdom, respektive livsåskådning och värdegrund i två av vår tids mest populära och genrer, kriminalfiktion och romantikberättelser. Undersökningen avser att visa hur samtidens kriminal- och romantikfiktion – som Stieg Larssons Män som hatar kvinnor och Stephen Meyer’s Twilight – speglar, befäster och ger uttryck för några av vår tids existentiella problem, samtidigt som de fiktiva berättelserna både polariserar och problematiserar förhållandet mellan gott och ont, lycka och olycka, hälsa och ohälsa, det normala och monstruösa.

Avsikten är också att undersöka hur dessa båda genrer fyller publikens behov av meningsfulla berättelser och utgör en typ av moderna myter om vardagshjältar, som ger konkreta råd om hur livet bör levas. De får publiken – åtminstone tillfälligt – att uppleva att den deltar i något spännande och betydelsefull samtidigt som de ger intryck av att behandla viktiga existentiella problem.

  • Projektledare: Yvonne Leffler
  • Ingår i profilområdet Religion, kultur och hälsa: tema 1: Fiktion, lek och hälsa. Externfinansierat att Stena Olssons kultur- och forskningsfond (se ovan)

Sigge Stark, Sveriges mest produktiva och utskällda författare

Syftet är att behandla Sigge Stark (Signe Björnbergs) som författare och litterärt fenomen och utifrån hela författarskapet, hennes ca 125 romaner och ca 500 kortare berättelser, undersöka och karakterisera hennes litterära teknik i avsikt att förklara hennes enorma popularitet. Här beaktas såväl sådana inslag som aktualiserar den samtida samhällsutvecklingen och därmed särskilt kan ha appellerat till den samtida publiken som den typ av allmängiltiga berättarstrategier och värden som gör hennes romaner läsbara än i dag. Avsikten är därför att både karakterisera Sigge Starks litterära teknik i allmänhet och att göra en mer djuplodande analys av hur vissa återkommande drag och central ideologiska värden kommer till uttryck i hennes författarskap.

Towards a Theory of Aesthetic Rhythm

Rytmen ordnar formen i alla slags konstverk. Projektet undersöker första hand mikrorytmer i poesi/fri vers, skulptur, arkitektur samt musik. En startpunkt var Rytmsymposiet på Ågrenska villan 2006, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, där ett tjugotal skandinaviska rytmforskare från olika discipliner deltog.

Vi har utgått ifrån hur ordet ’rytm’ faktiskt använts, och därvid funnit att det går tillbaka på antikens 'mousiké'. Man dansade spelade och reciterade samtidigt, dvs kroppen rörde sig samtidigt i tid och rum. Poeter brukar säga att de går en dikt, och gången har alltmer framstått som urmönstret för estetiska rytmer.

Vi har urskiljt tre olika rytmiska principer, seriell, sekventiell och dynamisk rytm, vilka samtliga brukar finnas i varje konstverk. Konstverket är alltså polyrytmiskt, flera rytmiska nivåer samverkar. Rytmen uppstår i perceptionen via en gestalt i kognitiv mening. Det rytmiska spelet består av rörelser inom gestalten, balanser och riktningar i samverkan och motverkan.

Modern rytmforskning är kognitivt inriktad. Den rytmiska upplevelsen torde befinna sig någonstans i spänningsfältet mellan universell, kognitiv erfarenhet och kulturellt betingade estetiska konventioner.

  • Projektledare: Eva Lilja
  • Deltagare: Lena Hopsch, Chalmers Arkitektur, Erland Hjelmquist, Psykologi, Birgitte Stougaard Pedersen & Ole Kühl, Århus universitet m fl
  • Projekttid: 2006-2010
  • Finansiering: viss finansiering från Riksbankens Jubileumsfond
  • Nyckelord: Rhythm, Gestalt, Force, Balance, Cognitive Poetics

Det svenska 1800-talet speglat i prosafiktionen. En databas för mångvetenskaplig forskning

Prosafiktionen är ett värdefullt källmaterial för många humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsinriktningar, inte bara därför att den speglar samhället, utan också därför att den påverkar samhället, inte minst genom att gestalta konsumtionsvanor. Också den litteratur som inte bevarats i kanon är viktig, men den är svårtillgänglig och svårhanterad.

Projektet skall etablera ett material som är representativt för situationen ett givet år och samtidigt speglar en utveckling i tid. Materialet utgörs av samtliga originalskrivna romaner och noveller som publicerades på svenska i separata utgåvor åren 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. Det blir tillgängligt i sin helhet för läsning och inte minst för sökningar. Projektet pågår 2009-2011 och skall leda till en mångvetenskaplig forskningsinsats för att pröva och utveckla databasens möjligheter till nya perspektiv och forskningsfrågor.

  • Projektledare: Mats Malm
  • Projekttid: 2009-2011
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: prosafiktion, samhälle, 1800-tal, representativitet

The Soul of Poetry Redefined. Vacillations of Mimesis from Aristotle to Romanticism

En undersökning av receptionen av Aristoteles Poetik, närmare bestämt hur mimesis-begreppet har omtolkats i traditionen fram till 1800-talet. Utgångspunkten är att begreppet mimesis och de olika ord som används i dess närhet rymmer så helt olika tolkningar, att poetiken kan förändras mycket kraftigt trots att den beskrivs med samma begrepp. Undersökningen går ut på att klargöra hur poetiken inom den aristoteliska traditionen har pendlat mellan två ytterligheter, och förs genom analyser först av Aristoteles Poetik, därefter den kommentar som Averroës skrev på arabiska och som, översatt till latin, introducerades i Europa på 1200-talet och kom att uppfattas som Aristoteles egen mening. Därefter undersöks receptionen hos den svenske Magister Mathias, i den italienska renässansen och Emmanuele Tesauros manieristiska poetik, i fransk-klassicismen samt i 1700-talets diskussioner kring ”de sköna konsternas” framväxt. Undersökningen slutar med tre kapitel om hur man kan förstå uppkomsten av det sublimas estetik och romantikernas symbol.
Undersökningen är skriven på engelska och avses publiceras under 2011.

  • Projektledare: Mats Malm
  • Projekttid: 2004-2010
  • Finansiering: Vetenskapsrådet
  • Nyckelord: mimesis, poetik, Aristoteles, reception

Poesins röster. Gamla texter i nytt perspektiv

Skillnaderna mellan talspråklighet och skriftspråklighet har varit föremål för intensiv uppmärksamhet under senare år. Denna bok vill bidra med ett perspektiv som har förbisetts, trots att det är av stor betydelse. En fråga som hör till problemområdet är nämligen vilken röst som framträder ur texten för olika mottagare, i olika situationer och kontexter. Grundantagandet är enkelt: i en kultur där talspråkligheten var mer närvarande måste det ha varit naturligt att urskilja en röst, och en avsikt, bakom varje yttrande. Det gör vi också idag, men vi är mycket mindre känsliga. I äldre tider var uppmärksamheten på – och vaksamheten mot – avsändarens röst av största betydelse. Verkets innebörd förändras alltså av olika tiders växlande mottagande, och vi riskerar att missförstå dess förutsättningar.

Undersökningen gör nedslag i olika material i skilda språkområden: den antika retoriken, fornsvenska runristningar, medeltida handskriftstradition, 1600-tals-censurens misstänksamhet mot allegorin, den svenska stormaktstidens syn på fraktur och antikva, Georg Stiernhielms omsorger om den materiella presentationen av hans verk, den europeiska poetikens förhållande till den lyriska genren, 1700-talsestetikens nya sätt att förhålla sig till poesins röster, Anna Maria Lenngrens omstridda ironi, Fredrika Bremers och C.J.L. Almqvists realism och de laddade reaktionerna på den, och slutligen en diskussion av modern författarteori och narratologi.

  • Projektledare: Mats Malm
  • Projekttid: 2007-2010
  • Finansiering: inom tjänsten
  • Nyckelord: poesi, röst, muntlighet, skriftlighet

Kön och vetenskap. Kvinnolitteraturforskningens framväxt i Sverige 1965–1985

Syftet med projektet ”Kön och vetenskap” är att kartlägga och analysera kvinnolitteraturforskningens framväxt i Sverige 1965–1985. Projektet ämnar vidare granska begreppet kvinnolitteraturforskning samt föreställningarna om en specifik sådan. Genom en undersökning av fältets utveckling – från könsrollsanalys till kvinnolitteraturforskning – ger studien en ny bild av ett högaktuellt kunskapsområde som hittills är outforskat.

Med två strategiska nedslag beskrivs könsrollsseminariet i Uppsala 1967-1977, som var en central mötesplats för kvinnoforskning och kvinnofrågor och de s.k. kvinnolitteraturprojekten 1978-1981. Här analyseras verksamheternas tillkomsthistoria, seminarieserier, nätverk, konferenser etc. Ett unikt och inte tidigare undersökt källmaterial om Westman Berg används i studien och frågor om historiografi, genus och arkiv diskuteras. Projektets andra syfte är att analyserar de texter som tillkom i dessa verksamheter: antologier, programskrifter, föreläsningar och centrala begrepp som könsrollsanalys, feminologi och kvinnolitteraturforskning. Projektet för en diskussion kring vetenskap och ideologi och frågar hur relationen mellan den aktuella kvinnorörelsen, statlig jämställdhetspolitik och akademin såg ut under denna period.

  • Projektledare: Anna Nordenstam
  • Finansierat av Vetenskapsrådet 2008–2010
  • Projekttid: 2008–2011
  • Nyckelord: litteraturhistorieskrivning, genus, kvinnolitteratur, könsroll, arkiv, kvinnorörelse, tidskrifter

Sophie Adlersparres och Rosalie Olivecronas brevväxling 1857-1895 med vetenskapliga kommentarer

En brevutgåva med vetenskapliga kommentarer.

  • Projektledare: Anna Nordenstam
  • Projekttid: pågående
  • Finansiering: stipendier och inom tjänsten
  • Nyckelord: brev, Tidskrift för hemmet, kvinnotidskrifter, 1800-tal, litteraturkritik, litteraturpedagogik, offentlighet, Adlersparre, Olivecrona, genus

Esaias Tegnérs sjukdomstid

Projektet syftar till att beskriva Tegnérs hypokondri och senare sinnessjukdom i ett idéhistoriskt perspektiv samt att undersöka hur Tegnérs diktning förändras under den aktuella perioden.
Manuskriptet sönderfaller i tre delar:

  1. Melankoli och hypokondri i ett idéhistoriskt perspektiv. Även synen på melankolin i estetiken och förhållandet mellan kreativitet och sjukdom behandlas.
  2. Tre dikter med självbiografiskt innehåll och tillkomna i krissituationer: ”Mjeltsjukan”. ”Den Döde” och ” Porträtet”.
  3. Förändringar i Tegnérs sjukdomsdiktning.
     

Hypokondri och melankoli ses som sociala konstruktioner och jag vill undersöker hur dessa påverkar Tegnérs självbild, undersökt i brev och dikt. Vägledande är här Karin Johannissons Medicinens öga, där kultursjukdomar definieras som sjukdomar vilka uppkommer och försvinner beroende på den sociala och kulturella kontexten.
Tegnér blev sinnessjukförklarad av läkare sommaren 1840 och det sammanföll med en tid som man brukar kalla psykiatrins födelse. Intresse för människans inre och engagemang för mänskliga rättigheter skapade nya villkor för de sinnessjuka. Det var under denna tid som de nya asylerna växte fram. Tegnér behandlas på ”Irrenanstalt” i Schleswig och detta var en av de allra modernaste asylerna. Foucault är här en av utgångspunkterna.

När det gäller melankolin och hypokondrin, som då klassades som nervösa besvär som inte bara kunde inordnas i samhället utan också gav den sjuke en högre status, använder jag Klaus Dörners bok Bürger und Irre.

Förändringar i språket. Med hjälp av tre klassiker på detta område, Leo Navratil, Rosenbaum & Sonne och Susanne Schmidt-Knäbel, samt beskrivningar av maniskt språk och Hölderlinforskningen utarbetar jag vissa kategorier i språket som jag vill undersöka i diktningen före och efter sjukdomsutbrottet. Min metod baserar jag bl. a på intertextualitet och retorik.

  • Projektledare: Christina Svensson
  • Finansiering: understött av HSFR 1995-1999.
  • Nyckelord: Romantiken, estetik och melankoli, manlighet och hypokondri, tystnad, sinnesjukdom, språkets förändring, förnuft - oförnuft, romantiken som motrörelse till det moderna projektet.

 

Till sidans topp
Dela

© Göteborgs universitet, Box 100 , 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta