Ingemar Nilsson, Professor Idé- och lärdomshistoria

Ingemar Nilsson (f. 1945) blev 2001 professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han disputerade 1978 vid GU med avhandlingen "Själen i laboratoriet. Vetenskapsideal och män­niskosyn i den experimentella psykologins framväxt". Här analyserades den svenska psykologins etablering mot bakgrund av främst tysk diskussion om psykologins objekt och vetenskapsbegrepp. Samma år blev han docent i idé- och lärdomshistoria och var från 1980 universitetslektor i ämnet vid Göteborgs universitet. Under 1980-talet var han dessutom forskare inom flera UHÄ- och HSFR-projekt.

Ingemar Nilssons forskningsintressen har främst omfattat områdena universitetshistoria, psykologins historia och medicinhistoria.

Under åren har Ingemar Nilsson medverkat vid olika kurser från A- till C-nivå. Han har ansvarat för kurser i psykologutbildningen och forskarutbildningen vid Psykologiska institutionen, samt humanistiska kurser vid Chalmers. Från 1994 har han vid den egna institutionen dessutom regelbundet gett en kurs i Medicinens idéhistoria som också riktat sig till blivande läkare.

Han är för närvarande huvudhandledare för fyra doktorander i idé- och lärdomshistoria.

Monografier:

• Själen i laboratoriet. Vetenskapsideal och män­niskosyn i den experimentella psykologins framväxt. Lund: Doxa 1978
• Poul Bjerre – "Människosonen". Sthlm: Natur och Kultur, 1983 (tills. med Jan Bärmark)
• Göteborgs universitets historia, I: På högskolans tid. II: Ett växande universitet. Göteborg: Rundquist, 1996 (tills. med Bo Lindberg)
• Göteborgs universitet 1891–1995. Data över pro­fessorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. I–III. Rektorsämbetet, Göteborgs universitet, 1996
• Medicinens idéhistoria. Stockholm: SNS Förlag, 1998 (tills. med Hans-Inge Peterson)
• Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1953–2000. Göteborg 2003 (tills. med Nils Eriksson)

Urval artiklar och antologibidrag:

Han har senare som psykologihistoriker – förutom arbeten i allmän idéhistoria, medicinhistoria m.m., publicerat några studier av olika forskningstraditioner i svensk psykologi, dels på svenska och dels i internationella tidskrifter och antologier. Här kan nämnas:

• Psykologihistoria: Mål och metoder. Lychnos, 1971-72
• Alfred Lehmann and psychology as a physical science. Wundt studies: A centennial collection. Ed. W. G. Bringmann & R. D. Tweney. Toronto 1980
• De första experimentalpsykologerna i Sverige - i nordisk belysning. Seculum primum - glimt fra 100 års psykologi i Norden. København: Dansk psykologisk forlag, 1987
• Människokunskap och psykologi. En essä om John Landquist. Lychnos 1987. Uppsala 1988
• David Katz och Olof Eneroths professur. L. Nystedt (Red.), Till andlig och kroppslig hälsa. Den Enerothska professuren i pedagogik och psykologi 50 år. Sthlm: Almqvist & Wiksell Int., 1989
• The concept of will: A lost concept after James and Wundt. L. Sjöberg, R. Bagozzi & D. H. Ingvar (red.), Will and Economic Behavior. Stockholm: School of Economics, 1998
•  The Identity of the Psychology of Religion: A Swedish case study. Aspects in contexts – Studies in the history of psychology of religion. Red. J. van Belzen. Amsterdam: Rodopi, 2000

Tillsammans med vetenskapsteoretikern Jan Bärmark utgav han 1983 en biografi över den svenske psykoterapeuten Poul Bjerre: Poul Bjerre – "Människosonen". Sthlm: Natur och Kultur, 1983