Åsa Arping, Docent, Universitetslektor, Litteraturvetenskap

Presentation

Jag är fil.dr i litteraturvetenskap (sedan 2011 docent), verksam som lärare, forskare och viceprefekt för grund- och avancerad utbildning vid institutionen. Jag disputerade 2002 på avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt. Just nu håller jag på att färdigställa monografin ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850.

Forskningsintressen

• Litteratur, genus, klass, intersektionalitet
• Litteraturkritik och essäistik
• Editionsfilologi
• Svensk och engelsk 1800-talsprosa

Jag har undervisat sedan 1999, under senare år på alla nivåer. Jag har bland annat ansvarat för kurser i Litteratur och genus och Litterär dagskritik. På senare år har jag ingått i lärarlaget för LIR-kursen Det kritiska tänkandets praktik (15 hp) på avancerad nivå, och ansvarat för litteraturvetenskapliga teori- och metodkurser på kandidatnivå och magister–doktorandnivå. Jag handleder från kandidat- till doktorandnivå och arbetar med utveckling av flera masterprogram.
Jag har en journalistexamen och har till och från sedan början av 1990-talet arbetat som kulturskribent. Efter disputationen 2002 var jag anställd som redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift (2002–2005). Jag har varit medlem i redaktionskommittén för Tidskrift för litteraturvetenskap (1997–1998) och Ord & Bild (2000–2002). Jag ingick i redaktionen för den senaste upplagan av Litteraturens historia i Sverige (2009) och har varit redaktör för institutionens skriftserie.
Genom åren har det också blivit flera uppdrag utanför universitetet. Mellan 2000 och 2003 satt jag i den arbetsgrupp inom Statens kulturråd som beslutar om litteraturstöd till skönlitteratur för vuxna i svensk översättning. 2008–2010 satt jag i Augustjuryn (Svenska Förläggareföreningen) och jag har periodvis varit verksam som kritiker, framför allt i Göteborgs-Posten.
 

Pågående forskning

1. "Hvad gör väl namnet?" Anonymitet och genus i svensk litteraturkritik 1820–50

Hur gick det till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet? I Studien ”’Hvad gör väl namnet?’. Anonymitet och genus i svensk litteraturkritik 1820–50” utforskas ett lika bekant som främmande litterärt medielandskap. I det tidigare ofta misskända 1840-talet avkodas en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen gärna utmynnade i kreativa växelbruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Snart aspirerade inflytelserika författare och kritiker på samma typ av kändisstatus som kungligheter, skådespelare och sångare.

Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuteras tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen uppmärksammas som väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Studien diskuterar vad övergången till ett litterärt medielandskap av den här typen, till stora delar igenkännligt för oss än idag, fick för konsekvenser. Vilka vann och vilka förlorade på att diskussionen kring litteratur i allt högre grad kom att handla om ett offentligt varumärkesbyggande? Vilka aspekter i en tidigare praxis av anonym publicering har blivit så främmande för oss att vi kanske inte längre inser deras betydelse?
 

2. Fredrika Bremers Hertha (1856) i en textkritisk utgåva för Svenska Vitterhetssamfundet.

3. Women Writers on Export in the Nineteenth Century (projekt tillsammans med prof. Yvonne Leffler, docent Gunilla Hermansson, fil.dr Jenny Bergenmar och fil.dr Birgitta Johansson)

4. Kritiska kvinnor. Svensk litteraturkritik 1800–2010 (projekt tillsammans med prof. Anna Williams, Uppsala och docent Bibi Jonsson, Lund)
 

Ett urval publikationer

Böcker

• 2002: Arping, Åsa, Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt [diss.], Eslöv: Symposion (304 s)

Redaktörskap

• 2010: Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (259 s)
• 2009: Litteraturens historia i Sverige, red. Olsson, Algulin et al, Stockholm: Norstedts (640 s)
• 2008: Kritikens dimensioner. En festskrift till Tomas Forser, red. Åsa Arping och Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion (520 s)
• 2008: Moderniteter. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam och Kajsa Widegren, Göteborg: Makadam (342 s)
• 2005: Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (472 s)
• 2001: Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora: Gidlunds förlag (295 s)
• 2001: Ung och stolt. Antologi, sammanställd av Åsa Arping, Anna Nordenstam och Anna Williams, Stockholm: Almqvist & Wiksell (208 s)
• 2000: Fredrika Bremer, Famillen H***, textkritisk utgåva med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (242 s)