Eva Borgström, Docent, Litteraturvetenskap

Eva Borgström, docent, är sedan 1 januari 2010 projektanställd forskare på institutionen. Tjänstledig från en tjänst som forskningshandläggare på Nationella sekretariatet för genusforskning. Har tidigare bl.a. varit anställd redaktör för Nora. Nordic Journal of Women’s Studies 1999-2000, postdoc vid UC Berkeley 1996/1997, foass på forskningsprogrammet Kvinnligt-Manligt vid Humanistisk fakultet, GU, 1994-1999, lektor och prefekt vid Inst. för genusvetenskap och timanställd lärare på Inst. för litteraturvet., GU, 1992-1994. Har varit redaktör för eller ingått i redaktionen för en rad genusvetenskapliga publikationer och tidskrifter, bl.a. Tidskrift för genusvetenskap och Lambda Nordica. Är också verksam som vissångare och visskrivare.

Pågående forskning

Projekt 1

Det icke tänkbara och det ständigt fruktade. Begär mellan kvinnor som motiv i svensk skönlitteratur 1900-1930

Vid undersökningsperiodens början var samkönad kärlek en demoniserad och kriminaliserad företeelse, som det knappast gick att skriva om i skönlitteraturen på ett öppet och samtidigt bejakande sätt. Man måste upprätta någon form av skyddsavstånd till det farliga ämnet. Samtidigt var den samkönade kärleken föremål för stor uppmärksamhet av läkare, psykologer och forskare. Deras arbete ledde fram till att homosexualitet avkriminaliserades 1944, men det skapade också teorier och föreställningar som var problematiska, inte minst ur litterär synpunkt. Vid periodens slut skildrades motivet på ett nytt och mycket öppnare sätt i skönlitteraturen. Hur såg förändringsprocessen ut?

Projektet söker efter nya estetiska dimensioner i litterära texter med hjälp av queerteori; det undersöker skildringar av samkönad kärlek och beskriver hur motivet förändrades över tid. Fynden i detta nya projekt kommer att sättas i relation till resultaten i min bok Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur, 2008. Projektet handlar om kontinuitet och förändring i synen på samkönat begär över en lång historisk tidsperiod och kommer i sin förlängning förhoppningsvis att kunna bidra till den historiska förståelsen och den teoretiska diskussionen av inte bara den samkönade kärleken utan också den olikkönade.

Det icke tänkbara och det ständigt fruktade tar upp texter av Maria Sandel, pseudonymen Elsa Gille, Anna Maria Roos, Selma Lagerlöf, Klara Johanson och Lydia Wahlström. Projektet genomförs med hjälp av medel från Riksbankens jubileumsfond.

Projekt 2

Den moderna homofobin undersöker heteronormativitetens uttrycksformer idag. Hur ser den moderna homofobin ut? Hur fungerar den i vardagen? Vad har den för innebörder? För homosexuella? För heterosexuella? I det praktiska vardagslivet? För vår förståelse av kön och sexualitet? För vår förståelse av oss själva och varandra? I familjelivet, politiken, media, arbetslivet, akademin, det religiösa livet, i konstnärliga och vetenskapliga beskrivningar av världen? I jämställdhetsarbetet och genusforskningen?

Antologins texter bygger vidare på den akademiska forskning som finns på området, men också på den kunskap som ackumulerats inom hbt-rörelsen, exempelvis det material som togs fram i projektet ”Fritt fram”. Lika viktiga är de kunskaper och diskussioner som kan avläsas i bildkonst, skönlitteratur, musik, film teater osv. Boken kommer att vända sig till en bred läsekrets både inom och utom akademin. Stor vikt kommer att läggas vid texternas utformning. Formidealet är essän, kåseriet, kortprosan, reportaget, aforismen och kortnovellen snarare än seminarieuppsatsen.

Den moderna homofobin är ett antologiprojekt som redovisas i bokform. Det genomförs med hjälp av medel från Amundsens fond.

Publikationer

Monografier

• Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur, Kabusa böcker, 2008.
• 'Om jag får be om ölost'. Kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik, diss., Anamma 1991.

Antologier, temanummer

• Två berättelser om kärlek, Normal förlag 2006. (Redaktör)
• ”Intersektionalitet”. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005:2-3. (Temaredaktör).
• Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet, AlfabetaAnamma, 2002. (Redaktör)
• Kvinnovetenskapens vadan och varthän, Forskningsprogrammet Kvinnligt-Manligts skriftserie, 1996. (Redaktör & Anna Nordenstam).
• Lambda Nordica, 1996:1, 1996:2. (Temaredaktör & Arne Nilsson, Margareta Lindholm).
• Drottning Kristina. Aktör på historiens och livets scen, Forskningsprogrammet Kvinnligt-Manligts skriftserie, 1995. (Redaktör & Anna Nordenstam).
• Romantikens kvinnor, Studier i det tidiga 1800-talets litteratur, Hammarström & Åberg, 1990. (Redaktör & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Ingrid Holmquist).

Artiklar

• ”Jag hatar henne eftersom jag älskar henne”. Strindbergs En dåres försvarstal, En bok om Strindberg, red. Lena Einhorn, (kommande)
• ”Släpp ingen jävel över bron! Heteronormaliseringsstrategier förr och nu”, i en bok om salonger, red. Pia Laskar & Ingrid Svensson (kommande)
• ”Perversitetens hydra. En queerläsning av Svarta fanor”, i Det gäckande könet, red. Anna Cavallin & Anna Westerståhl Stenport, Symposion 2006.
• ”Erotisk språkförbistring. Om queera läckage i Mathilda Roos 1880-talsromaner”, i Tidskrift för litteraturvetenskap, 2005:3.
• ”Emancipation och evolution. Ellen Key och den villkorade kärleken”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2004:3.
• ”Emancipation och perversion. Strindberg och den besvärliga (homo)sexualiteten”, Res publica, 2004 nr 62-63.
• ”Manlighetsmotivet i drottning Kristinas självbiografi”, i Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet, AlfabetaAnamma, 2002.
• ”En musikens och erotikens harmonilära. Om det homoerotiska stråket i Almqvists Drottningens juvelsmycke”, i Res Publica 1999 nr 43.
• ”Drottning Kristina och hermafroditens tankefigur”, i Lambda Nordica, 1998:1.
• ”Queerstudier i USA - och i Sverige?”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1998:1.
• ”Drottning Kristina och hermafroditens tankefigur”, i Varför grävde man upp drottning Kristina?, Forskningsprogrammet Kvinnligt-Manligts skriftserie, red. Eva Lövquist, 1997.
• ”En historia om kärlek. Vilhelmine Zahle och konsten att skildra det otänkbara”, i Seklernas sex, red. Lena Lennerhed och Åsa Bergenheim, Carlssons förlag, 1997.
• ”Emelie Flygare-Carlén och 'äktenskapets politik'”, i En ros, ett år. Artiklar kring Emelie Flygare-Carlén, red. Monica Lauritzen, Skrifter från Emilie Flygare-Carlén sällskapet, 1994.
• ”Det går an och kvinnorna”, i Res Publica 1992 nr 22.
• ”Euphrosyne och bilderna av det kvinnliga”, i Romantikens kvinnor. Studier i det tidiga 1800-talets litteratur, red. Birgitta Ahlmo-Nilsson, Eva Borgström och Ingrid Holmqvist, Hammarström & Åberg 1990.
• ”Bilder av Sapfo”, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1985:4.