Kompetensutveckling

Vid institutionen erbjuds en rad olika kurser som kan läsas av dig som vill fortbilda dig eller utveckla din kompetens inom våra ämnesområden. Många kurser ges på halvfart antingen på kvällstid eller som nätbaserade kurser. Dessa kan vara särskilt lämpade för dig som vill fortbilda dig vid sidan av arbetet.

Kurserna söks på webben via antagning.se senast den 15 april för höstterminen och 15 oktober för vårterminen.

Till kurskatalogen på webben
Till www.antagning.se

Kursplan och litteraturlista hittar du på webben i Göteborgs universitets lärplattform (GUL).

Har du frågor om de olika kurserna?
Kontakta institutionens studievägledare.

Fristående kurser på halvfart

Nedan listas de kurser som inte kräver tidigare ämnesstudier och som ges på halvfart kvällstid eller som nätbaserade kurser.

• Litteraturvetenskap
• Idé- och lärdomshistoria
• Religionsvetenskap

Litteraturvetenskap

LV1124: Barn- och ungdomslitteratur 1: Från fabler till manga, 15 hp.
Vill du veta vad barn läste förr i tiden och hur barnboksmarknaden ser ur idag? I kursen får du följa barn- och ungdomslitteraturens utveckling genom tiderna och iaktta hur fokus ibland har legat på att uppfostra och ibland på att roa barnen och ungdomarna. Går det att göra båda delarna? Här får du läsa alltifrån fabler, sagor och avskräckande moraliska exempel till gamla pojk- och flickböcker, moderna bilderböcker, grafiska romaner, ungdomsromaner och japanska mangaserier. Du får öva dig i textanalys och i att jämföra vad som är typiskt för olika genrer. Vilka böcker har genom tiderna väckt debatt? Hur kan vi förklara fenomenen Harry Potter och Twilight?
Kursen ges på halvfart kvällstid.

LV1121: Sagor och barnlitteratur, myter och medier, 15 hp.
Detta är en kurs om berättelsens och berättandets betydelse, särskilt för barn. I kursen studerar och jämför vi både riktigt gamla och helt nya berättelser från olika kulturer och i olika former: från den muntliga sagotraditionen, via moderna barnböcker till Disney-filmer och dataspel. Kursen ger perspektiv på olika sätt att använda sig av ett medieöverskridande berättande i syfte att väcka barns läs- och skaparlust.
Mot bakgrund av berättandets historiska utveckling studerar vi också den moderna barnlitteraturens olika genrer. Kursen ger övning i att analysera och ta ställning till olika typer av texter för barn. I bilderböcker ser vi särskilt på samspelet mellan text och bild. Metoder för bearbetning av barns litterära och populärkulturella erfarenheter diskuteras, bland annat boksamtal och olika typer av estetisk, skapande bearbetning.
Kursen ges även som specialisering inom lärarprogram och förbereder för verksamhet i förskoleklass och åk 1-6.
Kursen ges på helfart dagtid under den första halvan av terminen.

KURSEN ÄR INSTÄLLD HT13. GES NÄSTA GÅNG VT14.

LV1130: Litteratur och genus, 15 hp.
Vilken betydelse har egentligen genus för vår förståelse av litteratur? Hur har synen på kön och genus förändrats genom tiderna? Här lär du dig analysera litterära texter ur ett genusperspektiv. Du får en översikt över hur den litterära genusforskningen vuxit fram från 1960-talets könsrolltänkande till dagens queer- och maskulinitetsforskning. Du får också en inblick i olika litteraturhistoriska epoker från 1800-talets salongskultur till 2000-talets chick lit-fenomen. Kursen ges på halvfart kvällstid.

Idé- och lärdomshistoria

IL1101: Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 1, 15 hp.
Är du intresserad av den västerländska kultursfärens intellektuella och vetenskapliga historia? Här får du en orientering från antiken till upplysningstiden. I relation till den politiska och samhälleliga utvecklingen, den europeiska kolonialismen, den dominerande genusordningen m.m. problematiseras centrala idéer och traditioner inom filosofi, vetenskap, religion, politik och estetik. Du får också pröva på den idéhistoriska praktiken: att kritiskt tolka och analysera texter. Kursen ges på helfart dagtid varje termin under läsperiod 1.

IL1102: Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 2, 15 hp.
Här följer vi den västerländska kultursfärens intellektuella och vetenskapliga historia, från romantiken till postmoderna tider. Vi diskuterar modernitetens olika begrepp och föreställningar i relation till idéhistoriskt intressanta miljöer som exempelvis romantikens Jena, liberalismens Manchester, modernismens Paris och välfärdsstatens Sverige. Du får också pröva på den idéhistoriska praktiken: att tolka och analysera texter. Kursen ges på helfart dagtid varje termin under läsperiod 2, och som nätkurs på halvfart under vårterminen.

IL1108: Estetikens idéhistoria, grundkurs, 15 hp.
Vad är konst? Vilken roll har föreställningar om skönhet spelat i vår idéhistoria? Kan man definiera god smak? I ett kronologiskt svep från antiken till postmodernismen får du bekanta dig med estetiska frågor och konstteoretiska begrepp. Genom diskussion och analys av centrala källtexter ger kursen en ökad förståelse för de estetiska idéernas relation till sådant som människobild, kunskapssyn, ideologi och samhällsutveckling. Kursen ges på halvfart, kväll under höstterminerna  (läsperiod 1–2).

IL1107: Politisk idéhistoria, grundkurs, 15 hp.
Vad menade Aristoteles med att människan är ett politiskt djur? Hur försvarade Wollstonecraft kvinnans politiska rättigheter? Varför förkastade Marx liberalernas tal om frihet? Detta några av de många frågor du får tillfälle att diskutera på kursen. Den ger en orientering i det politiska tänkandet från antiken till vår tid och analyserar teman och politiskt laddade begrepp som välfärd, rättvisa, jämlikhet, frihet, övervakning, globalisering, solidaritet och makt.. Kursen ges på halvfart, kväll under vårterminerna (läsperiod 1–2).

IL1109: Människobilder, 15 hp.
Vi härstammar från aporna. Människan är en maskin. Kvinnor har anlag för hysteri som män inte har. Nostalgi är en klinisk sjukdom. Människan har ingen själ, bara en summa av erfarenheter och intryck. - Varifrån kommer alla dessa idéer? Här får du en översikt över centrala föreställningar om människans natur från antiken till våra dagar, och en förståelse för hur idéerna relaterar till sociala, vetenskapliga och politiska faktorer i den västerländska historien.
Ges på halvfart kväll under vårterminerna(läsperiod 1–2)

Religionsvetenskap

RKT118: Livskunskap, skola och samhälle, 7,5 hp.
Vad är livskunskap? Och hur relateras det i olika utbildningssammanhang till teman som värdegrund, sex, samlevnad, religion och livsåskådning? Dessa frågor behandlas ur ett mångvetenskapligt perspektiv. Du får redskap att kritiskt reflektera kring det framväxande området livskunskap och dess relation till skola och samhälle, nu och då.
Kursen ges på kvartsfart, eftermiddagar under vårterminerna läsperiod 1 och 2.

RKT110: Religionsvetenskap, grundkurs, 30 hp.
Här får du grundläggande kunskaper och verktyg för att ta dig an ämnets centrala frågor: Hur kan man förklara religionens roll i den enskildes liv såväl som i samhället? Vad är bärande i världsreligionerna och deras historia? Vilka är de centrala religiösa texterna och hur kan man tolka dem? Hur kan man förstå och analysera teologiska, filosofiska och etiska frågor? Du får också diskutera aktuella frågor och kritiskt analysera medias roll för våra föreställningar om religiösa fenomen. Kursen ges helfart dag varje termin samt halvfart nät med start varje hösttermin (löper hela läsåret).